Undrar om Sparrisen överlevt vintern? Jag hann aldrig klippa ner den. Vintertäckt blev den inte heller eftersom bröllop och resa kom just när trädgården skulle fått sin omstoppning.
Vårstjärna och krokus är tecken på att inte allt dött denna långa vinter. Och på Ekeby blommar vårlöken och blåsippan. Små, små lite försiktiga vitsippor sticker också upp ur gräsmattan. Undrar vad den nya trädgården bjuder på.
Hemma i förorten ser allt så grått ut denna vår. Men mycket verkar ha klarat sig, både yukkapalm och fransk dragon visar livstecken. Värre är det med de perenner jag rotslog i hast precis innan det bar av till kyrkan i oktober.
Vitlöken som jag satte för tre år sedan och aldrig skördade har utvecklats till ett litet ogräs dr jag satt mitt amerikanska älggräs. Får väl se efter framåt sensommaren om jag kan skörda då.
På Ekeby har jag inlett arbetet med att rädda ett köksträdgårdsland som legat i träda en sommar. Kirskålen har vävt en matta av rötter men jorden är så lucker att jag nästan kan lyfta upp rötterna. Lerjord är det, men mycket fint omskött fram till år 2004. Funderar som bäst på hur jag ska disponera de 10 x 4 metrarna. Jag vill så mycket att jag låg sömnlös i natt och fantiserade om både morötter, persiljerot, sparrispotatis och kryddtagetes.
Under påsken såg vi två sorters ödlor och en snok med ordentligt gula prickar.